10 kilometer

Jorå. Igår sprang jag en mil. Det var inte planerat. Jag hade inte tänkt springa alls egentligen, men kände väl 3:e september andas mig i nacken så jag gav mig ut. En mil. Varav fyra kilometer i spåret, dvs mjukt underlag och kuperat. Jobbigt. Men jag kände mig stark. Annars brukar jag ta slut ganska fort efter löpning i spåret. När jag kom ut på grusvägen igen för de tre sista kilometerna kändes benen stumma, men flåset var bra.Så bra att jag spurtade på slutet.
Det här med dagsformen verkar vara lite av ett lotteri. Jag kan vara jättetrött trots bra mat och vila. Igår hade jag spatserat i Uppsala hela dan och var trött i benen, hade druckit dåligt och led dessutom av sömnbrist. Men lyckades utan problem springa långt på kvällen ändå. Kanske har det med vädret att göra. Jag har svårt att springa i värme. Igår var det blåsigt och runt 20 grader. Svettigt, men inte för svettigt.
Oh well. Nu återstår att försöka springa lite fortare. Milen på en timme och tjugo minuter är helt ok, men målet är på en timme. Vi får se hur det går. Nu vet jag att jag kan genomföra distansen i alla fall. Tjejmilen here I come.